Att våga bryta
Det börjar ta sig.
Löpningen går lättare och lättare, men inte riktigt ännu där.
Så idag var planen att springa med uppsala löparklubb 22-25 km, men planen gick i krasch. Är det inte det ena så är det det andra. Nu var det knäna. Efter 12 km och 13st backar smärtade knäna alldeles för mycket och det gick inte fortsätta... Så det var bara vända om och springa till cykeln. Så turen slutade på 15 km och en smärtfylld tjej.
Men vad gör det? Jag är mest stolt över att jag bröt och inte krigade till tårarna sprutade. Idag tänkte jag lite längre och såg möjligheten till Lidingöloppet försvinna, så jag vände om fort. Ett steg i rätt riktning och ett sms till min lilla coach Anna direkt ;)
Kommentarer
Trackback
